Om vänskap med äldre män
Jag tänkte nu skriva lite om något ganska intressant som sakta smugit sig på och som på sistone rikligt debatterats. Sen jag kom hit har jag och mina medsemesterorkestrare nämligen upptäckt en ny sida av mig själv. Jag attraherar män. Alltså äldre män. Det är en egenskap jag aldrig tidigare upptäckt hos mig själv. Att äldre män attraheras till mig borde tända varningslampor för en hyfsat straight kille med ett hyfsat normalt förstånd. Men det är inte riktigt så, kanske beroende på att attraktion inte är riktigt rätt ord.
Eller en gång var det rätt ord när en kille kladdade och frågade om jag kunde ge honom mitt nummer och om jag ville komma hem till honom och mysa och sådant där. Men liknande situationer är alla med om. Det som gör min egenskap unik är att den får äldre män att falla för mig i ett vänskapligt syfte. Det finns idag två tydliga exempel för detta.
Min chef Firoz, 43. Jag började på 7-eleven Kingosgate 2, butiksnr. 7021 den 25 november. Jag arbetade rätt hårt från början och det är väl delvis däri det ligger, men min chef började gradvis i stigande bemärkelse utrycka sitt gillande gentemot mig. Det började med att han utnämnde mig till videochef och sedan till video och tidningschef. För ett par dagar sedan utnämnde han mig till officiell assisterande butikschef. Men det är inte bara det. Han har vid ett flertal tillfällen kallat mig för sin allra bästa vän och han har frågat mig om jag vill följa med honom till Kenya i höst. Jag vill med bestämdhet hävda att jag inte på något sätt provocerat fram detta beteende från hans sida i alla fall inte mer än att försöka göra mitt jobb.
För mitt andra exempel, Colin 63, är gillandet i en djupare bemärkelse besvarat. Det började med att vi började snacka lite i och omkring 7-elevenbutiken. Det visade sig att Colin var en före detta vice vd för Norges största datorföretag som mistat både fru och jobb som nu hade ett stort hål i vardagen som behövde fyllas. Vi gick på en bio, åt mat hemma hos honom och helt plötsligt var jag hans bästa vän likaså. Det kan låta tragiskt allt detta men det är det helt enkelt inte. Jag vill också förtydliga att det inte heller är ett dugg erotiskt utan endast vänskapligt. Vi är helt enkelt fullt normala kompisar vilket på det sättet på sätt och vis kan låta hyfsat normalt men det är något jag aldrig skulle ha kunnat förutse och visst är det en smula otippat?
Som ni märker handlar det inte helt om attraktion utan om något annat, med mer vänskaplig basis. Märkligt är det hursomhelst.
Slut för nu.
Kommentarer
Trackback
